Grundläggande kompetens som anses vara viktig för undervisande personal finns beskrivna i olika dokumet. En beskrivning av viktig kompetens är ramverket DigCompEdu som riktar sig till all undervisande personer på alla nivåer, från tidig barndom till högre och vuxenutbildning, inklusive allmän och yrkesutbildning, specialundervisning och icke-formella inlärningskontext.
Ramverket består av 21 kompetenser inom sex olika kompetensområden. Ramverket ligger också som grund för den nya IT-strategin för undervisningssektorn 2023 - 2027. Kompetensområden hittar du beskrivna nedan. Du kommer direkt till referensramen genom att klicka på filen nedan.
1. Proffessionellt engagemang
Lärares digitala kompetens tar sig uttryck i förmågan att använda digital teknik inte bara för att förbättra undervisningen utan också för professionell interaktion med kollegor, studerande, föräldrar och andra intresserade, för individuell och kollektiv professionell utveckling eller kontinuerlig innovation i organisationen och den egna undervisningen.
1.1 Organisatorisk kommunikation
Att använda digital teknik för att förbättra den organisatoriska kommunikationen med studerande, föräldrar och tredje part. Att bidra till att samarbeta, utveckla och förbättra organisatorisk kommunikationsstrategier.
1.2 Digitala resurser
Lärare konfronteras med en mängd digitala (pedagogiska) resurser de kan använda för undervisning. En av nyckelkompetenserna som alla lärare behöver utveckla är att hantera dessa resurser för att effektivt hitta det material som bäst passar deras lärandemål, studerandegrupp och undervisningsstil, för att strukturera materialet, etablera anslutningar och att modifiera, lägga till och utveckla digitala resurser för att stödja undervisningen. Samtidigt måste läraren vara medveten om hur digitalt innehåll används och hanteras ansvarsfullt. Läraren måste respektera upphovsrättsregler när känsligt innehåll och dataresurser används, modifieras, delas och skydda, exempelvis digitala prov eller studerandes betyg.
1.3 Professionellt arbete
Att använda digital teknik för att
- samarbeta med andra pedagoger
- dela och utbyta kunskap och erfarenhete
- tillsammans med kollegiet utveckla pedagogiska metoder
1.4 Självreflektion
Kan innebära att individuellt och kollektivt reflektera över, kritiskt bedöma och aktivt utveckla sin egen och kollegiets digitala pedagogisk praktik .
1.5 Kontinuerlig utveckling av digital kompetens
Kan innebära användning av digitala källor och resurser för kontinuerlig professionell utveckling.
2. Digitalt material
Lärare konfronteras av en mängd digitala resurser de kan använda för undervisning. En av nyckelkompetenser som alla lärare behöver utveckla är att effektivt identifiera resurser som bäst passar deras lärandemål, elevgrupp och undervisningsstil, för att strukturera, modifiera, lägga till och utveckla digitala resurser som stöd för undervisningen. Samtidigt måste lärare vara medvetna om hur man ansvarsfullt använder och hanterar digitalt innehåll genom att bland annat respektera upphovsrättsregler och skyddar känsligt innehåll och data, såsom digitala prov eller elevernas betyg.
2.1 Identifiera, värdera och välja ut
Att identifiera, bedöma och välja digitala resurser för undervisning och lärande. Att överväga specifikt lärandemål, sammanhang, pedagogiskt förhållningssätt, och studerandegrupp vid val av digitala resurser och planering av användningen av dem.
2.2 Skapa och modifiera digitala resurser
Kan innebära att
- modifiera och bygga vidare på befintliga öppna licensierade resurser och andra resurser där detta är tillåtet
- skapa eller samskapa kring nya digitala utbildningsresurser
- överväga specifika lärandemål, sammanhang, pedagogiska förhållningssätt och studerandegrupp vid design av digitala resurser och planering av deras användning
2.3 Organisera, skydda och dela digitala resurser
Innebär bland annat att
- organisera digitalt innehåll och göra den tillgänglig för studerand, föräldrar och andra pedagoger
- effektivt skydda känsligt digitalt innehåll
- respektera och tillämpa integritet och korrekt tillämpa upphovsrättsregler
- förstå användning och skapande av öppna licenser och öppna utbildningsresurser, inklusive korrekta erkännande
3. Undervisning och lärande
Digital teknik kan stärka och förbättra undervisnings- och inlärningsstrategier på många olika sätt. Men oberoende vilken pedagogisk strategi eller tillvägagångssätt som väljs, ligger pedagogens specifika digitala kompetens i att effektivt planera användningen av digital teknik i lärprocessens olika faser och miljöer. Den grundläggande kompetensen inom detta område, och kanske av hela ramverket, är Undervisning.
3.1 Undervisning
Exempel på detta är att
- planera för och genomföra digitala enheter och resurser i undervisningsprocessen för att öka effektiviteten av undervisningsinsatser
- på lämpligt sätt hantera och arrangera digitala undervisningsaktiviteter
- experimentera med och utveckla nya former av pedagogiska metoder för undervisning.
3.2 Handledning
Kan innebära att
- använda digital teknik och tjänster för att förbättra interaktion med studerand, individuellt och kollektivt, inom och utanför undervisningssitutationen
- använda digital teknik för att erbjuda aktuell och riktad vägledning och hjälp
- experimentera med och utveckla nya former och modeller för att erbjuda vägledning och stöd.
3.3 Kollaborativt lärande
Innebär bland annat att
- använda digital teknik för att främja och förstärka samarbete mellan studerande
- möjliggöra studerande att använda digital teknik i ett grupparbete som ett sätt att förbättra kommunikation, samarbete och samverkande kunskapsskapande
3.4 Stöda självstyrt lärande
Detta kan innebära att använda digital teknik för att stödja självreglerade lärandeprocesser, det vill säga att möjliggöra för studerande att planera, kontrollera och reflektera över sitt eget lärande, presentera bevis på framsteg, dela insikter och komma med kreativa lösningar.
4. Bedömning
Bedömning kan vara en facilitator eller flaskhals till innovation inom utbildning. När läraren integrerar digital teknik i undervisning och lärande måste de överväga hur digital teknik kan förbättra befintliga bedömningsstrategier. Samtidigt måste lärarna också överväga hur strategierna kan användas för att skapa eller underlätta innovativa bedömningsmetoder. Digitalt kompetenta pedagoger ska kunna använda digital teknik inom bedömning med de två målen i åtanke. Dessutom kan användningen av digital teknik i utbildning, oavsett om det är för bedömning, lärande, administrativa eller andra ändamål, resultera i en bred information om varje studerandes lärandemönster. Att analysera och tolka dessa data och använda dem i beslutsprocessen blir allt viktigare – kompletterad med analys av traditionella bevis på elevens lärande. Samtidigt kan digital teknik bidra till att direkt övervaka studerandes framsteg, att underlätta feedback och att låta pedagoger bedöma och anpassa sina undervisningsmetoder.
4.1 Strategier för bedömning
Innebär bland annat för att
- använda digital teknik för formativ och summativ bedömning
- stärka mångfald och lämplighet av bedömningsformat och tillvägagångssätt
4.2 Analysera data
Innebär att kunna generera, välja, kritiskt analysera och tolka digitala bevis på studerandeaktiviteter, prestationer och framsteg i syfte att informera om undervisning och lärande.
4.3 Feedback och planering
Kan bland annat innebära att
- använda digital teknik för att tillhandahålla målinriktad feedback i rätt tid till studerande
- anpassa undervisningsstrategier och att ge riktat stöd baserat på de data som genereras av den digitala tekniken som används
- möjliggöra för studerande och föräldrar att förstå data som tillhandahålls genom digital teknik och hur de används för beslutsfattande
5. Studerandestöd
En av de viktigaste styrkorna med digital teknik inom utbildning är potentialen att stödja studerandecentrerade pedagogika strategier och öka studerandes aktiva engagemang i inlärningsprocessen och ägandet av dem. Digital teknik kan användas för att underlätta studerandes aktiva engagemang, t.ex. när man utforskar ett ämne, experimenterar med olika alternativ eller lösningar, förstår samband, kommer på kreativa lösningar eller skapar en artefakt (föremål) och reflekterar över det. Digital teknik kan dessutom bidra till att stödja klassrumsdifferentiering och personlig utbildning genom erbjuda lärandeaktiviteter anpassade till varje enskild studerandes kompetensnivå, intressen och lärandebehov. Samtidigt måste man dock se till att inte förvärra befintliga ojämlikheter (t.ex. när det gäller tillgång till digital teknik eller digitala färdigheter) och för att säkerställa tillgänglighet för alla studerande, inklusive de med särskilda undervisningssbehov.
5.1 Tillgänglighet och inkludering
Innebär att
- säkerställa tillgänglighet till lärande resurser och aktiviteter för alla studerande, inklusive dem med speciella behov
- överväga och svara mot studerandes (digitala) förväntningar, förmågor, användningsområden och missuppfattningar samt kontextuella, fysiska eller kognitiva begränsningar för deras användning av digitalt tekniker.
5.2 Differentiering och individualisering
Kan innebära att använda digital teknik för att hantera studerandes behov av mångsidigt lärande genom att låta dem avancera på olika nivåer och hastigheter och att följa individuella lärandevägar och mål.
5.3 Aktivt engagera studerande
Att använda digital teknik för att främja studerandes aktiva och kreativa engagemang i ett ämne. Att använda digitala tekiniker inom pedagogisla strategier som främjar studerandes tvärvetenskapliga färdigheter, djuptänkande och kreativa uttryck. Att öppna upp lärandet till nya verkliga sammanhang som involverar studerande i praktiska aktiviteter, vetenskapliga undersökningar eller komplexa problemlösningar, eller på annat sätt öka studerandes aktiva engagemang i komplexa ämnen.
6. Underlätta studerandes digitala kompetens
Digital kompetens är en av de tvärvetenskapliga kompetenser som utbildare behöver möjliggöra för studerande. Främjande av tvärvetenskapliga kompetenser är bara en del av pedagogers digitala kompetens i den mån digital teknik används för att göra just det.
Förmågan att underlätta studerandes digitala kompetens är en annan del av pedagogers digitala kompetens. Därför har ett helt eget område i DigCompEdu-ramverket tagits fram där studerandes digitala kompetens beskrivs European Digital Competence Framework for Citizens (DigComp 2.2). Således följer DigCompEdu-området samma logik och är anpassade till innehållet och beskrivningara i de fem kompetensområdena i DigComp 2.2. Rubrikerna har anpassats för att betona den pedagogiska dimensionen och fokus inom detta ramverk.
6.1 Informations- och mediekunnighet (MIK)
Kompetensen kan innebära att införliva lärandeaktiviteter, uppgifter och bedömningar som kräver att studerande uttalar ett informationsbehov hitta information och resurser i digitala miljöer organisera, bearbeta, analysera och tolka information
6.2 Digital kommunikation och samarbete
Detta kan innebära att
- involvera lärandeaktiviteter, uppgifter och bedömningar som kräver att studerande effektivt och ansvarsfullt använder digital teknik för kommunikation, samarbete och medborgerligt deltagande
6.3 Skapande av digitalt innehåll
Innebär bland annat att kunna
- involvera lärandeaktiviteter, uppgifter och bedömningar som kräver att studerande uttrycker sig sig genom digitala verktyg och modifierar och skapar digitala innehåll i olika format lära studerande hur upphovsrätt och licenser ska tillämpas på digitalt innehåll, hur man refererar till källor och attributlicenser
- jämföra och kritiskt utvärdera trovärdigheten och tillförlitlighet i informationen och dess källor
6.4 Ansvarsfull användning
Detta kan innebära att kunna
- vidta åtgärder för att säkerställa studerandes fysiska, psykiska och sociala välbefinnande vid användning digitala verktyg
- stärka lärarna i att hantera risker och användning av digital teknik säkert och ansvarsfullt
6.5 Digital problemlösning
Kompetensen innebär att kunna involvera lärandeaktiviteter, uppgifter och bedömningar som kräver att eleverna identifierar och löser tekniska problem eller kreativt överför teknisk kunskap till nya situationer.